Vi är omgivna av asfalt, inte minst i Stockholm. Bara i Stockholms innerstad är de drygt 1000 gatorna belagda med uppåt 35 mil asfalt. Asfalt som klarar tyngden av de tusentals fordon som dagligen fraktar varor och människor ut och in genom tullarna.

Det är mindre än 150 år sedan den första gatan i Stockholm asfalterades, men på den tiden har det hunnit hända mycket, precis som med samhället i stort. På många sätt kan man säga att asfalten möjliggjort stora delar av vår moderna historia, med den rörlighet och handel som den bokstavligen lagt grunden för. Idag är det en självklarhet att en ny väg ska asfalteras.

Lite historia

Faktiskt finns belägg för att asfalt använts som beläggning på vägar långt tillbaka i forntiden. I Bagdad på 700-talet f.Kr gjorde den rika tillgången på olja att man kom på ett sätt att blanda den med smågrus och få asfalt, som användes till att belägga vissa gator. Sedan har asfalten sporadiskt dykt upp genom historien. Den första gatan i Stockholm som asfalterades var Stora Nygatan, och året var 1876.

Det material som kom att användas för att klara den alltmer tunga stadstrafiken i början av 1900-talet var dock inte asfalt, utan gatsten. Kullerstensgatorna blev ett allt vanligare inslag på Stockholms gator (och är det i viss mån fortfarande, framför allt i Gamla Stan), och först på 50-talet började man på allvar asfaltera Stockholms gator.

Vad är asfalt?

Asfalt består av krossad sten som hålls ihop ihop av ett bindmedel. Fram till på 1970-talet användes tjära som bindmedel, precis som det gjort ända sedan perserna använde det på Bagdads gator. Numera används bitumen (som uttalas med betoning på u:et) som är ett bindmedel bestående av kolväten och framställs ur petroleum. Bitumen gör asfalten hållbar men också flexibel. Ju varmare det är, desto mjukare blir asfalten och i varma länder används en hårdare form av bitumen än i Sverige, eftersom vägarna annars blir för mjuk och det bildas hjulspår. Den asfalt vi använder i Sverige är anpassad till vårt klimat.

Användningen av bitumen har gjort asfalten mer miljövänlig, till skillnad från den variant med tjära som användes tidigare och som avgav miljö- och hälsofarliga kolväteämnen. Numera avges knappt några skadliga ämnen vid vägbeläggning med asfalt, och det mesta av det om utsöndras fångas upp med filter i maskinerna.

Hur asfalterar man en väg?

Som med mycken annan form av ytbehandling är ett noggrant underarbete av största vikt vid för att en asfaltering ska bli lyckad. En duktig asfaltsläggare ägnar största delen av tiden till underarbetet. Man börjar med schaktning och packar småsten med vält för att få en tät och jämn yta. Därefter lägger man ett materialavskiljande lager av till exempel geotextil, som hindrar fukt från att tränga upp. Efter det läggs ett grundlager, som kan bestå av asfalt. Eftersom asfalt är 100% återvinningsbart används ofta återvunnen, korsad asfalt som förstärkningslager under ytskiktet.

Därefter läggs asfalten ut. Nuförtiden sköts det mesta av asfalteringsmaskinen, men det är mycket viktigt att asfalten läggs ut i ett långsamt, jämnt tempo. Varma dagar kan temperaturerna vid asfaltering nå upp till 50-60ºC, vilket så klart ställer hårda krav på den som arbetar med asfaltering. Precis som med betong krävs att ytan lämnas orörd, minst några dagar men helst en vecka innan trafik tillåts på vägen.

Vägunderhåll

Man brukar räkna med att på en tungt trafikerad väg kommer ett nytt asfaltslager behöva läggas vart 6:e till vart 10:e år. På ytor där trafik inte förekommer, som till exempel innergårdar och skolgårdar, räcker det med att asfalten byts ut vart 20:e år ungefär.

Att anlita ett städföretag för att få hjälp med städningen är något som blir allt mer populärt. I Sollentuna bor man ett stenkast från storstaden med allt som lockar och många här pendlar till och från jobbet, något som tar tid från hushållssysslorna.

Förutom det alltmer hektiska livet spelar även priset en stor roll; sedan RUT-avdraget infördes har det helt enkelt blivit mycket billigare att anlita städhjälp. Numera är det inte bara flyttstädning man unnar sig, att anlita hemstädning har blivit alltmer populärt, inte minst i Sollentuna.

Många fördelar

Det finns mycket att vinna på att anlita städhjälp. Man vårdar och minskar slitaget på sin bostad genom regelbunden städning. Har man någon som hjälper en får man tid över till annat, till exempel att koppla av i vardagsstressen, något som har stor betydelse för hälsan. En annan detalj som många kanske inte tänker på är att man faktiskt slipper kostnaderna för städprodukter, något som ofta kan bli ganska mycket pengar på ett år om man ska köpa in själv. Anlitar man ett städföretag ingår så klart allt städmaterial och tas med av städarna när de kommer och går.

Det finns lite olika typer av städhjälp, de flesta städfirmor brukar erbjuda alla tänkbara former av städning, inklusive kontorsstädning, vissa specialiserar sig på exempelvis hemstädning eller flyttstädning. Här i Sollentuna finns många mindre och mellanstora städfirmor som åtar sig regelbunden hemstädning eller andra typer av städinsatser. Normalpriset för en hemstädning i Sollentuna efter RUT-avdrag brukar ligga på mindre än 500 kronor, så det är definitivt värt att prova på.

Hemstädning

I en hemstädning ingår de städuppgifter man brukar sköta själv vid en veckostädning, till exempel dammsugning, moppning och normal rengöring av kök och badrum. Många städfirmor erbjuder abonnemang på hemstädning och som kund väljer man då hur ofta man vill ha hjälp med städningen. Det vanligaste är att man tar hjälp ungefär varannan vecka eller någon gång i månaden, men man kan så klart även få hjälp med städningen oftare än så. En hemstädning varannan vecka brukar dock räcka för att hålla ordning på torpet, om man är någorlunda noga med att plocka undan efter sig.

Storstädning

Någon gång då och då kan det vara bra att beställa en storstädning. Då görs en grundligare rengöring av hemmet och även dolda ytor städas, som till exempel ovanpå bokhyllor och inuti skåp och vitvaror. Har man en regelbunden hemstädning brukar det räcka med en storstädning ett par gånger om året för att hålla bostaden i gott skick.

Det är en skön känsla att komma hem till ett riktigt städat hem, och en storstädning är definitivt något man ska unna sig då och då.

Fönsterputsning

Fönsterputsning är ganska tidskrävande och ingår normalt inte i en hemstädning eller storstädning. Dock bör man låta putsa sina fönster en eller ett par gånger varje år, inte minst för den fräscha känslan som rena fönster ger. Att titta ut genom nyputsade fönster ger dig garanterat ett nytt perspektiv på tillvaron.

Flyttstädning

Flyttstädningen är den mest grundliga städningen av alla, och förutsätter att bostaden är helt tom. De flesta som flyttar väljer numera att anlita en städfirma för flyttstädningen. Man slipper då ett tungt och arbetskrävande arbetsmoment mitt i den värsta flyttstressen och undviker dessutom risken att städningen underkänns av den som flyttar in, något som kan leda till att du blir tvungen att göra om städningen.

Kontakta en städfirma i Sollentuna idag för att få hjälp med hemstädning eller andra typer av städtjänster, du kommer inte att ångra dig, här kan du kontakta en som är bra: hemstädningsollentuna.com